Grymma Robyn och ”I wish..”

Jag önskar just nu mest av allt (nästan) att när jag kommer ner till Nybroplan för att köra min cykelklass med alla tänkbara stjärnor, finns ett magiskt pulssystem installerat. Snälla tomten, kan det inte vara så? Det är lite smått tragiskt att instruera cykelklasser idag utan att kunna ge deltagarna korrekt feedback frånd eras viktigaste muskel, hjärtat.

Robyn släpper Body Part 2, så vi måste ju givetvis cykla till den låten jag lovar blir en hit ikväll.

Snorig

Jag hamnade snorig i soffan idag. Jag har legat raklång och desperat försökt att kurera förkylningen som verkar ha slagit ut halva Stockholm. Frustrerad och otålig, som alltid, förstås. Jag har semester 2 dagar  + 2 dagar denna sommaren, thats it, varav de sista två är idag och i morgon, det sista jag ville var att ligga sjuk. Dock så är det ju ett faktum att så är fallet. Jag är ytterst övertygad om att jag kommer vara frisk i morgon.

Jag är däremot väldigt inspirerad sedan helgen då jag fick bevittna två härliga klasser med enorm eftertanke och pedagogik från Magnus samt se 12 individer utvecklas och bli cykelinstruktörer. Galet sugen på att sy ihop en periodisering för hösten, inspirerad av just Magnus.

Appro på periodisering och att ta sitt instruerande vidare och med det sina deltagare tycker jag att du ska göra mig sällskap på workshopen ”Periodisera mera” med ovanstående herre i arrangemang av Incycle.

Sååå lite musikinspiration kan vara på sin plats en måndag.

En av mina absoluta favoriter just nu:

Hur uppfattar du tid?

Det är så himla lustigt hur vi uppfattar tid. I så många olika sammanhang. Jag valde att vila min smärtande armbåge från Body Pumpen och cyklingen förra veckan och mina Body Pump klasser den här veckan… och det känns som en evighet sedan jag instruerade, även om jag körde min Body Balance i förra veckan. Och jag har saknat mina klasser och alla underbar deltagare. Sååå idag när jag klättrade upp på cykeln fick jag gåshud.  Trots smärre tekniska problem som ledde till att min vackra Mac fick hoppa upp och rädda mig för att få musik, rös jag. Lycka över att se så många bekanta och nya ansikten på sadeln. Trots burkigt ljud så en magisk klass, jag tackar och bockar.

Mitt där när vi körde ”slingback” och lekte linjelopp bad jag deltagarna sätta tiden med deras högst valda intensitet (i detta fallet 4 minuter)  i relation till något annat längre, typ en livstid, ett dygn… och utvärdera om de kan investera i några hjärtslag till. 4 minuter känns som ingenting i vissa sammanhang men under ansträngning känns det som en evighet.

Nu sak jag kasta mig över lite mat… fortfarande iklädd träningskläder och oduschad i soffan..

Shake them haters off – kvällens cykelklass

Var toklängesedan jag skrev om onsdagens cykelklass så det är dags. Kvällens klass kommer med rykande färsk musik med grymt gungande nya housebeats blandat med bla den här som med glimten i ögat är sjukt passande till en cykelklass:

Vi kommer köra klassen som ett långlopp… mer eller mindre jobbar på linje hela tiden fram tills vi passerar 66 minuter då vi individullet bryter oss loss.

Det kommer alltså innebära att vi kommer köra omväxlande högre intensitet med lägre men genrellt hålla jämn rytm genom hela klassen.

Visst ses vi?

Performance

Min kropp känns lite lyckligare idag när temperaturen studsade ner till 26 grader.

I och med att temperaturen sjunker stiger min prestationsförmåga avsevärt… och det är ju så att allt handlar om ”performance” eller?

Choosing Your Battles

Kunde inte hittat en bättre låt eller text som beskriver kvällens cykelklass.

You’re a good soldier
Choosing your battles
Pick yourself up
And dust yourself off
And back in the saddle

If you get down
Get up Oh oh…
When you get down
Get up eh eh…

In the name of love

Allting går i kärlekens tecken just nu. Förra helgen firade hela Sveriges Sessa sin kärlek till sin prins och i morgon firar en av mina närmaste och bästa vänner sin kärlek till sin prins.

Jag har kärlek till många saker och fortsätter i kärlekens tecken med att famna om hela världen och uttrycka min enorma glädje över att berätta att jag nu är kollega med den här amasonen och vackra skapelsen samt den här härliga självklara stjärnan och den här fantastiska källan till inspiration och värme. Tack för att ni välkomnar mig in i InCycles Cycling Team.

Också ny i teamet med fokus mot löpning är Therese, som jag ännu inte fått förmånen att träffa, men som jag är ganska övertygad om att jag kommer tycka om. Tjoho vad jag ska få mer löparinspiration!

Mina ”nya” underbara kollegor.

Äntligen är det klart! Activio kommer till Nybroplan i september.

Efter att ha kämpat som en Amason i drygt ett år, är det äntligen klart. Activio kommer installeras i cykelsalen och fr o m september kommer vi köra igång med pulsklasser.  Jag vet att detta kommer innebära att vi alla, men framför allt DU som deltagare på klasserna kommer känna att du kan få ut så mycket mer av din träning och också större insikt och förståelse för hur din egen kropp svarar på ansträngning.

dyngsur

Hade allra sötaste Åsa på min klass idag. 3 trappor med olika intensitet 5 gånger. Mitt hjärta skickade upp pulsen i taket idag på sista trappsteget. Dyngvåt efter klassen blev jag om möjligt ännu mer plaskvåt när jag sommarklädd (med tanke på gårdagens 26 grader) gick genom ett 10 gradigt och regnigt Stockholm. Kom hem lockig och huttrande.

I veckan som kommer ska jag ge min kropp detox från skitmat och socker, håll tummarna för mig.

minitriathlon

… träningen igår kändes verkligen ”mini” och kanske inte super kvalitativ.

Efter att ha varit hos Jimiie och justerat sjukt mycket både i rygg, nacke, brösttkorg, höft och axlar, var jag minst sagt lätt mosig.

Bussen lyste dessutom med sin frånvaro när jag skulle ner till Nybroplan och köra min cykelklass, vilket resulterade i både taxifärd och toksnabb löpning över hamngatan. Jag avskyr att inte ha gott om tid inför mina klasser. Ett super tappert gäng satt på cyklarna i värmen och var sjukt hungriga och avverkade 3×3 stegringar i intensitet. Efter det så knöt jag på löparskorna och sprang genom Stockholm hem. Minsta sträckan någonsin på 4 km. Simningen i minitriathlonen var att jag igår efter löpningen upptäckte att jag har en simhall 500 meter från min dörr. Det kanske blir så att jag hoppar i vattnet igen.

Bästa Jimmie.