Hors Categorie är en fransk cykelterm för att beskriva en klättring som har en lutning utanför den vanliga skalan. Ursprungligen använde man termen för att de bergspartier där bilar inte kunde passera. Vi kommer klara av att bestiga berget starka, kraftfulla, nyfikna men med tålamod och lugn.

Grundstummen i klassen bygger på att ta influenser från utomhuscykling – inriktad mot att jobba mot att höja VO2 MAX för att på så sätt bli bättre på att bestiga långa berg där man inte enbart med hjälp av tyngd på pedalerna kan forcera fram kraft som man kan göra på kortare stigningar.

Efter överläggning med Mattias Reck modifierade jag hans input till att passa inomhus. Utgångspunkten var att köra 4 minuters intervaller med 25% av intervalltiden som vila, så mycket av intervalltiden som möjligt ska ligga mellan 95%-105% av tröskelpulsen. Vilan ska inte bli fullständig emellan intervallerna för att tiden på intervallen ska bli högst kvalitativ.

Så…

3 block a 14 minuter 4 minuter emellan de sista två.

1.

14 minuter uppvärmning.

Första 10 minuterna mellan 65-70% av MHR

4 minuter gradvis stigning till 75% av MHR

2.

3×4 min 95-105% av tröskelpuls vila 1 min.

 

4 min recovery

 

3.

3×4 min 95-105% av tröskelpuls vila 1 min.

 

Återhämtning/cool down 4-10 min.

 

 

 

 

En  e n o r m t  stor eloge till Miss Lina Andersson som varje år överträffar sig själv – hon är fenomenal på att arrangera event och hon lyckas år efter år att göra det ännu bättre. Hatten av.

Det är liksom en kärleksfest med underbara kollegor som vecklar ut det packat ned, putsat på, trimmat minituöst i månader och delar med sig utveckling och inspiration till hela branschen. Jag beundrar er.

Jag är också så himla stolt och glad över att Jaime levererade en super bra klass. Lugn, trygg och genuin. Underbara teamklasser med vackra och fina  Kristin och Katarina från Les Mills samt norrmannen med otroligt stort hjärta, Kjell Olav.

Med undantag för teknikstrul med Activio så är jag tacksam över fantastiska klasser och deltagare, TACK för all värme och glädje. Ni rockade så att jag fick ståpäls.

Tack Mo för du är den kvinnan du är, jag är överlycklig att jobba med dig.

Mango - det finns bara en som honom.

Katarina, Kristin och jag har tänjt och stretchat Body Balance™ 56 i alla riktningar. Så fantastiska kvinnor. Starka, ståtliga & strålande.

Varje pedalvarv känns också där. Musiken pulserande och vibrerande. Hjärtslagen satta på plats.

Jag längtar och jag vill inte att det ska vara över.

Nu är jag däremot förskräckligt trött.

Ibland funderar jag – tror ni människan var generellt lyckligare innan vi hade 8 timmars arbetsdag och istället spenderade den tiden med att jaga föda? Same same liksom, but different.

Hur som så bubblar det inom mig. 3 klasser på THE NIKE BLAST – de är färdiga bubblande och sjudande. Jag längtar. Det pirrar. Bubblar lite till.

Visst ses vi?