… vad ska vi hitta på för kul?

På en sekund med klirrande glas, fyllda med bubbel med tankar om nystart och löften, går vi in i ett nytt år. Facebook, Twitter, allt svämmar över av nyårslöften.

Jag kan älska nyårslöften, nystarter och summeringar av den tid som varit. Känslan av ett nytt oskrivet blad och tillbakablick. Möjlighet till förändring och reflektion. Men jag är också lite fundersam över att vi ofta just 23:59 söker en enkel fix. Jag tror mer på att bara acceptera och förädla. Göra sig själv starkare genom kärleksfulla val till hjärtat, själen och kroppen, än löften som är högtravande och mer till för någon annan än en själv. Och att vi inte gör dem en gång per år, utan istället medvetet jobbar mot dem varje dag och bara mer eller mindre vågar leva i nuet.

Nyårsafton, dagarna innan och strax efter, har varit en ganska hemsk tid för mig och J under flera år. Vår stora vän, Zorro, blev 2005 ordentligt skrämd av ett par skitungar som kastade smällare på honom. Innan dess var han inte rädd för något. Sedan dess har han haft en näradödenupplevelse varje nyår. Förra året gick han in i en sådan chock, att jag trodde hans vackra hjärta inte skulle orka mer.

Varje nyår har vi suttit med honom i flera timmar innan tolvslaget och lika många efter. De senaste åren har vi inte kunnat skåla i den där ljuvligt bubblande nystartsdrickan.

I år hade vi bestämt att fly. Fly dit det är tyst. Inte finns några smällare. För att linda och skona vår vän.

Jag ville till fjällen. Men det ville visst hela världen med och inget fanns ledigt. Efter fjällen så är det där vänskapen finns, som jag kan hitta en underbar och lugn nyår. Vi tog oss till de djupaste skogarna, långt in bland snö och tysthet och hade den lugnaste nyårsaftonen på länge. Och ingen hund, även om det var 5 stycken på plats, blev märkbart rädd.

På menyn stod grillat – på riktigt. Lammracks (som inte kunde delas med kniv utan lite större verktyg fick användas, se första bilden), ryggbiff, grönsaker etc. Enkelt och rent. Att ugnen började brinna, inifrån, och att det tog oss en timme och x antal inandningar av en rök som luktade allt från brandrök, marijuana till bränd timjan, att inse att den verkligen brann, är något som vi kommer skratta åt hela 2013. När branden väl var släckt, lokaliserades ett musbo inunder plattorna. Vilken grej.

Jaime delar energiskt lammracks i sann Dexter stil.

Helgens charmtroll och snällaste unge.