Nu är det storm. Klass 1 varning ute på vår halvö. Vinden piskar runt snön och träden kämpar för att stå kvar. Vi sitter inne med tänd brasa och lyssnar på vinden som mäktigt får oss till att känna oss väldigt små. Det är mysigt.

Sådana här dagar är jag extremt tacksam över att jag har en cykel och ett löparband på mitt kontor här hemma. En skivstång med, som just nu ligger på terrasdäcket ute. Den har förresten legat där ute sedan i somras. Idag såg jag Annika Langvald göra knäböj med sin kille (eller någon annan man) på ryggen i brist på annat, så jag var tvungen att testa med J. 94 kg och 196cm lång. Det gick!

Att vara cyklist på vintern har sin charm men är också ibland riktigt överjävligt. Jag gillar överjävligt. Att vara själv när vädret biter i kinderna och mentalt övertala sig själv att varje minut är värt det. Men jag kan också ibland, bara vilja slippa att frysa, bli iskall om fötterna efter timmar på sadeln och sedan smärtsamt tina upp dem när jag väl kommit hem.

Den där eviga balansen alltså.

Vinterträning, love it och hate it. Mest love it. Vill ofta hålla kvar vid den. Längre än längst.

Min nyckel hitintills i vinter har varit sömn, sömn och sömn. Håller dig frisk. Sedan jag svor till Mattias Reck och Mats på Enervit att sluta med sena pass och sova mer. Är jag friskare och starkare. Jag hoppas på det sista även om jag hade ett katastrofalt försök till test för ett tag sedan. Igår var första gången på månader tror jag, som jag gjorde ett sent pass hemma på cykeln på kontoret. Jag har varit segare idag. Helt klart. Och sovit sämre. Förstås. Däremot så lyckades jag köra styrkeuthållighet och nästan liksom glömma av det tunga i benen tack vare att jag kikade på SKAM. Alltså den serien. Har ni inte sett den – gör det, den finns på SVT Play.

Så hörrni, jag är en nattuggla som behöver min sömn. Mer än någonsin tror jag. Hur många timmar sömn om natten behöver du för att vara som bäst dagen efter?