För någon dag sedan postade jag inne pågå instagram om att en av mina bästa egenskaper är att följa min magkänsla och intution. Och att drömmar – ska upplevas och förverkligas, men med en viktig liten detalj, aldrig på någons bekostnad eller att du kör över någon i din närhet.  Se istället till att ta hand om de som alltid finns i din omgivning och hjälper och stöttar. Ge lika mycket som du får, så kommer du få dubbelt tillbaka.

Men med det sagt så finns det ingenting som tvingar dig att stanna kvar någonstans i något sammanhang där du inte känner dig uppskattad. Utmaningen ligger i att inse att du måste ta beslutet att bryta mönstret och ändra riktning själv, tidigare är bättre än senare. Du är inget träd faktiskt och du kan flytta på dig.

När man blir äldre blir man klokare. Förståndigare eller i alla fall smartare i att ta beslut. Vill jag tro. Om man tränar sig att växa med erfarenheterna. Smällar och lärdomar har gjort att jag  vill tro att jag är klokare ibland – klokare än vad jag var när jag var 30. Och med mer tolerans för vissa saker men också kraftfullare i mina val av vad som jag anser är rätt och fel. Men fortfarande dumsnäll. Dumsnäll är förresten den finaste egenskapen jag vet även om jag ibland avskyr den hos mig själv. 

Jag tror inte på att begränsas av ålder eller vad andra har för förväntningar, eller förutfattade meningar. Något som kan göra mig skogstokig är att höra att jag är för gammal för att cykla tex.

Istället har jag en tro på att växa tillsammans med människor som är likasinnade och har samma värderingar om att tillsammans är vi starkare. 

Starkare tillsammans. Känn på det ett tag och ring någon som betyder något  ikväll. 

Ps. Tack för att du kommenterar och gillar – det gör mig himla glad!