Har ni känt den, hösten. Den är här nu. Krispiga höstdagar med färgsprakande träd och kristallklar luft. Regniga kvällar som ger lite extra mysfaktor till att krypa upp i soffan. Jag älskar hösten.

Min bakgård är full av flugsvampar. Ni vet klassiska sagosvampar. Och det börjar dyka upp trattisar. 

• 

• 

Hösten för mig är tid för reflektion och också den årstiden jag hittar kraft och driv framåt.

Jag mentalt pausar, mentalt gasar. Det är som att jag hittar luft men också håller andan. Stannar upp, tar ansats och sedan förbereder och gör det som behövs för att få luft under vingarna. 

Den där dimman som lägger sig över träden precis innan eller efter regnet  eller i gryningen, kan få mig liksom att flämta till och ge mig den där pausen när man stannar upp och allt kommer över en. Allt det där bra och det där som känns. På ett bra sätt, så man får tid att faktiskt känna efter vad som är rätt och fel, och vad som får dig att ta två steg fram inte ett bak.

Kan tycka att det är extremt viktigt att vi påminner varandra att det är hälsosamt om inte liksom livsnödvändigt att stanna upp och hinna reflektera bakåt för att kunna gå framåt. Och ibland befinna sig där det är stiltje ett tag. Så jag påminner dig nu, ge dig själv tid i helgen att reflektera för att kunna bygga förutsättningar för framåt.