Eftersom många tyckte att jag bara gav halva historien med min påbörjade rehabträning för min obalanserade tygg så kommer här uppföljaren.
Jimmie piskade runt mig med de, som kan tyckas, mest fjantiga övningar – vilka fick mig till att bli löjligt slut. Jag låg o frustade och svor över att jag verkligen inte klarar av vissa grejor. Jimmie frustade över att jag med min kroppskontroll inte tagit mig i kragen tidigare.
Men, med håret uppbundet med hjälp av avspärrningsband (eftersom jag inte hade med gummisnodd av den enkla anedningen att jag inte trodde att jag skulle träna) lovade jag och svor att nu ska jag köra rehabövningarna minst 3 gånger i veckan.
Efter det åkte vi ut och lämnade 30 kg hundfoder hos Hundstallet som är i desperat behov av mat. Eftersom vi inte kan ta hand om en hund till, är detta åtminstone det minsta jag kan göra.
Åh…Hundstallet. Fina ni.
Så behjärtansvärt! :)
Diggar frillan, mkt stylish :D !
Vilken bra grej att bidra med! Och frisyren är ju fantabulös! :)