… en helt vanlig tisdag. Eller?

Jag har uppmärksammat en del idag.

På akuten på Karolinska (en annan historia, tar den sen) så finns det fullt med maskiner innehållandes ätbara (mindre) saker. Jag noterade följande:

1. Läskautomaten är alltid slut på allt jag vill ha. Sedan allt jag kan tänkas vilja ha om allt jag ville ha är slut. Det enda som fanns kvar var sådan fullt med socker. Tropisk Fanta.

2. På Automaten med “mellanmål” sitter en skylt med “Se efter ett sundare alternativ” – bra tänker jag och kikar in i maskinen. Där finns mazariner, bilar, choklad, fylda knäckebröd, gott & blandat… men inget annat.

3. Drick ALDRIG kaffe från kaffemaskiner placerade i allmänna utrymmen som en akut. Det pågick en reperation av maskinen när vi var där och insidan var allt annat än fräsch – inte konstig att jag alltid varit bubblig i magen efter att ha smakat kaffe ur sådana här maskiner.

4. Det finns många ensamma människor. Deras rop på hjälp och längtan efter närhet kan ta många uttryck. Det är sorgligt att så få hör deras rop. Det gör ont i mitt hjärta.

5. Jag har en underbar vän som ställer upp i alla lägen. Tack.

6. Jag kan tanka men inte köra bil. Märkligt.

7. Rasism och fördomar existerar på platser man inte trodde.

8. Raka benen ska man alltid göra. I alla fall om man ska visa dem.