Equinox gör det F A N T A S T I S K T bra. Det började med ett gudomligt klipp som skapade gåshud och dömmar. Jag bestämde mig för att jag ska vara där om 6 månader och flyta i den sekvensen. I dag startar jag med Saras #yoga30days. Hur som vill jag säga att Equinox är genialiska.
Här är uppföljaren inte av Equinox – men klippet som ska vara en parodi gör bara ett viktigt statement.
ALLT i vår vardag kan vara någon form av yoga och ALLA kan yoga. Verkligen. ALLA.
Haha åhh jag känner med den här mannen! :)
Ska du vara Equinox-tjejen om sex månader? Att få till en sådant practice tar åratal av träning … Jag har yogat i drygt tio år och jag är långt ifrån att gå från downdog till handstand och sen krångla in benen i full lotus och landa med knäna på låren och slutligen göra en shootback. Men du har så rätt i all ALLA kan yoga för yoga är inte en fysisk träningsform i första hand utan det handlar om att andas och att stänga av tankebruset och sedan utföra asanas (poserna) efter egen förmåga. Läste ett bra citat av TKV Desikachar: “Yoga is not an external experience, in yoga we try in every action to be as attentive as possible to everything we do. As we perform the varoius asanas we observe what we are doing and how we are doing it. If we do not pay attention to ourselves in our practice then we cannot call it yoga”. Tappar man sin andning eller står i en pose och tänker på vad man ska äta till middag är det inte yoga. Men så gäller det såklart att inte dömma sig själv när det händer, för det kommer det att göra. Vi är människor och vår hjärna är gjord för att tänka och särskilt i jobbiga poser för då försöker hjärnan att underhålla oss eller övertala oss att gå ur posen. Som jag säger till mina yogisar: It´s called Yoga Practice, not Yoga Perfect!
Jo men jag tror faktiskt att jag kan klara det om 6 månader. Yoga har varit en del av mitt liv i över 13 år. Av och till. Kärlek och ibland mindre kärlek.
Jag håller med i allt du säger men tycker faktiskt att det kan vara yoga att tänka på middagen med när man står i krigaren – så länge man blir medveten om att man gör det.
Kram
Det där Petra säger är intressant om att hjärnan försöker få oss att gå ur posen – händer mig jämt! Men nu ska jag banne mig börja gilla min yoga jag med – CHALLENGE it is!
Heja oss! Härligt att träffa dig igår!
Absolut är det ok att tänka på middagen, om man som du säger är medveten och sedan släpper den tanken och kommer tillbaka till nuet, till andningen. Att tänka på annat hela passet igenom och det blir något annat men inte yoga. Och lycka till med din Equinox-utmaning. Vill se din film om sex månader … =) Och Sofy: Hjärnan har så många tricks för sig för att prata oss ur en jobbig pose. Den säger att det gör ont, att det kliar någonstans, att det ligger ett litet ludd på din matta, att du är törstig eller att du måste rätta till linnet eller en hårslinga. Men försök att bara säga till din hjärna “tack för upplysningen men just nu kan jag tyvärr inte göra något åt det” och lägg fullt fokus på andningen istället.