Jag har äntrat en ny värld i dag. Nyfiket och fascinerande. En sport där få kvinnor verkar få plats (eller vilja) och där den som har värst grejor låter mest. Det är otroligt att tälten som dignade av cykeljerseys innehöll 10% kvinnokläder – och att de som stod och langade vattenflaskor och sportdryck längst banan var just kvinnor.

Men också en sport som verkar vara en idrott med atleter – de som tävlar på elitnivå ska absolut beundras och hyllas för enorma prestationer. Gubbarna med ölmage bör ta och tagga ned och istället hjälpa och glädjas med alla andra som är på samma nivå eller högre eller lägre. Värst grejor på hojen betyder inte att du slår dem som presterar bättre eller har kul på cykeln.

Om jag är sugen på att tävla?!

Ja – lite. Det var mysigt att hänga längs banan. Det är häftigt att se att vi rör på oss – mer än för några år sedan. Att vi längtar ut till skogen. Jag önskar att vi får se fler tjejer hitta till skogen och stigarna. Att täten i eliten bland kvinnorna tätnar och att fler gubbar med XTR cyklar för att ha kul och släpper prestigen.

Längst ned har ni Js målgång. Han körde fantastiskt bra idag, likaså gjorde Sofia och hennes andra hälft. Grattis!