Igår  sprang jag ut när mörkret sänkt sig och lindat in Stockholm. Det var galet varmt för att vara oktobermånad, men ändå några grader kyligare än de senaste dagarna. Det blåste ordentligt och löven for längs vägen runt Kungsholmen.

Jag älskar hösten. Den klara friska luften. Murriga himlen och utmanande vinden. Känslan när man kommer tillbaka in till soffan.

Igår var jag med många andra ute och fightades mot vinden. Omgivningen känns alltid lite surrealistisk när man springer med pulserande musik i öronen. Jag har blivit beroende av att springa med musik och är som  a l l t i d  kinkig med bra ljud. Kristallklart rent. Jag har provat att springa i de flesta hörlurar och sågat – de flesta.

Jag vill kunna röra på huvudet obehindrat, inte ha stora öronvärmare på mig, de ska sitta på plats hela rundan, tåla väta och ha fantastiskt ljud.

Hitintills har ett par Syntheiser varit de som varit hyffsat ok… dock så har jag äntligen hittat de bästa. Ett par Sony. Phillips lurar som de flesta bloggare skrivit om, sågar jag rakt av – till och med apples vita lurar är bättre.

Vinnarna. 

Syntheiserlurarna – på andraplats. 

Inte så bra ljud, men duger ok. Snygga som allting Apple gör och slår de oranga från Philips.

Absolut allra sämst.