Planen var att köra ut till Lida och testköra banan som J ska tävla i morgon på min nya röda vackra kompis. Iddefix är en 26″ och min nya röda Ducati gör honom sällskap med 29″. Den är en ordentlig killmagnet på taket på Obelix. De flesta tappade hakan som gick förbi bilen när vi gjorde ett ”pitstop” för att fylla på med kaffe (detta precis i starten av vad som skulle visa sig vara en lååång bilfärd).

Jag och J har en dålig historik i att hitta ut till Lida. Sist vi skulle dit var med längdskidorna – vi knappade in Lida Friluftsgård i iPhonen vilket ledde till att vi surrade rundor i 2,5 timmar.

Vi hade glömt ovanstående idag när vi körde ut och historien upprepade sig. Mao – knappa inte in Lida i iPhonens egen kartapp -den visar fel fel fel. Till slut hamnar man 2 km från Lida – där är en vägbom. Ingen bra idé om man behöver bilen vid startplatsen eller har hundar med sig.

Väl på plats 16:10 (10 min efter att de stängde sekretariatet för uthämtning av startkit), var vi galet hungriga. Vi fick ut nummerlappen men inte så mycket mer. Eftersom vi spenderat alldeles för många timmar i bilen var vi så hungriga att det inte fanns en chans att kunna cykla. Jag behöver i och för sig en vilodag – men hade tänkt ta den med ”aktiv återhämtning” på cykeln idag. Den enda jag vi såg av utmanande stigar var en dåligt underhållen grusväg genom naturreservatet.

Vi gör ett nytt försök i morgon. J i startfållan med Sofia – jag otävlandes men svettandes.