Lagom till att det passerade 1400 anmälda till THE NIKE BLAST skulle jag upp och köra min älskvärda morgonyoga på Sportlife Tegnergatan. Jag vaknade och kände att “shiiit jag är nog magsjuk”. Rusade in på toa tömde systemet, kröp ner i sängen galet illamående och låg och ojade mig. Jag fullkomligt avskyr att kräkas – hela min kropp får panikångest sekunderna innan.

Jag tog mig till yogan, fruktansvärt illamående – för hur tusan hittar man en vickarie 1 timme innan en lördagsklass dessutom klockan 0900 på morgonen? Efter första flödet var jag nära att spy där, på mattan. Jag försökte utan att det skulle märkas att jag inte var riktigt tipp topp, att instruera klassen vidare.

Någonstans när klassen var slut och vi körde namaste och hela faderullan, kände jag ett behov av att förklara mig – dvs förklara varför jag inte varit riktigt som vanligt – varpå jag sa att jag varit kraftigt illamående  under klassen.

Vad jag inte tänkte på var att:

1. De flesta förmodligen tänkte “Aha illamående på morgonen”

2. Efter den tanken drog slutsatsen – hon är gravid.

 

Så jävla typiskt mig. Så nu tror typ samtliga som var med på klassen att  jag är gravid.

Det är jag I N T E. Jag gick hem – spydde vidare. Sov hela dagen. Idag är jag pigg och hyfsat på benen.