Vi har inte haft världens varmaste vår men sommaren ligger runt hörnet och i vanlig ordning så slopas kolhydraterna på många håll – för att kroppen och utseende alltid hamnar ännu mer i fokus i takt med att vi närmar oss varmare tider.
Att minska intaget av ett av våra bästa energikällor i samma veva som vi faktiskt är som mest aktiva under året, är verkligen ogenomtänkt och idiotiskt.
Du behöver dem – kolhydraterna – och om du någonstans gått på myten om att utesluta dem – först tänk om och sedan var snäll mot dig själv och ge dig de bästa förutsättningarna att kunna leva och träna starkt och smart. Se till att du äter balanserat av både kolhydrater, fett och protein. Välj bra, ren mat med gott samvete.
För litet intag av kolhydrater gör dig faktiskt både korkad och minskar din prestations- och återhämtningsförmåga. Ingen rolig kombination och kan bli ganska förödande.
Dessutom så tror jag, faktiskt, att många som tror de minskat på just kolhydrater har mer av det i sin kost än de är medvetna om.
Så ÄT. Kolhydrater massor, var glad och nöjd över att du ger kroppen en chans att reglera alla system på bästa sätt i kroppen och ge dig själv också en chans att fungera optimalt.
[insert]
[/insert]
Hallonbröd – fullproppade med kolhydrater och andra underbara näringsämne.
Håller med. Jag lärde mig det den hårda vägen. Prövade LCHF åtta veckor åt en tidning – och kraschade totalt. Kunde inte gå de två trapporna till min lägenhet utan att bli andfådd, fick otroligt svårt att klara mitt jobb, hade svårt att få ihop vad studenterna sa och kunde inte strukturera texter. Jag blev helt enkelt korkad (vilket är det sista man vill som forskare). Dessutom fick jag en massa fysiska men, som släppte samma sekund de åtta veckorna var över och jag började äta kolhydrater igen.
Såhär efteråt tycker jag att det var en nyttig upplevelse. Aldrig har det blivit så tydligt och efteråt verkar jag vara överkänslig för att gå för lågt. Jag märker direkt om jag ätit för lite kolhydrater, särskilt på träningen.
Jag tycker det viktigaste är att äta bra råvaror, antioxidanter, vitaminer, bra energikällor – det som kroppen och huvudet behöver! Lagom av allt, det är min filosofi!
Det finns många som säger att LCHF (ex.vis) funkar för dem. Och då är det bra.
Men personligen håller jag med dig. Tror det är lika dumt att ta bort alla kolhydrater, som det var för 15 år sen att ta bort allt fett. Kroppen behöver i grund och botten variation.
Ja! Hurra för detta inlägg!
Kan du inte skriva ett inlägg som går in lite mer specifikt på vad kolhydraterna (och även proteinet och fettet) gör för de olika delarna av träningen – hur ser tex återhämtningsprocessen ut där just kolhydraterna behövs, varför behövs kolhydraterna där, vad är den fysiologiska förklaringen bakom att man blir “korkad” utan just kolhydraterna, när behövs de andra energikällorna och vad händer om vi får för lite av dem (och varför) osv. Det skulle vara jätteintressant!
Två grejer jag gillar väldigt, väldigt mycket:
Kolhydrater & dig! <3
Håller med er alla och blir så glad av er! Klart ett mer fördjupat inlägg kommer!
Here we go again! Nu är ju jag enkel att avfärda eftersom jag äter väldigt lite kolhydrater och därför per definition har en hjärna som inte fungerar men ändå. Jag säger att fett är den överlägset bästa energikällan iallafall för mig! Jag har just kommit hem från ett löppass på 2 h och 15 minuter och under detta löppass intog jag bara vatten. Det gick urbra! Fettdrift och långdistanslöpning is the shit. Tänk vad skönt att kunna springa långt och inte behöva oroa sig för att magen ska lägga av tex. Jag säger inte att alla ska äta som jag men jag säger att det kanske skulle funka för fler och att man inte behöver vara rädd att prova. Jag känner mig precis lika allert i tanken som tidigare och minst lika allert i kroppen. Jag klättrar och styrketränar också och är explosiv och dynamisk där så det funkar också på fett. Samt att forska faktiskt ;-).
Jag tycker att det är helt ok att äta kolhydrater om man mår bra av det, men alla gör inte det och att då sprida skrämselpropaganda för en kosthållning som hjälpt jätte många människor till ett bättre liv tycker jag är dumt. Jag känner tex en 12-årig flicka som varit överviktig hela sitt liv, som enligt egen utsago alltid var hungrig och som pendlat mellan den föreslagna svältdieten som sjukvården föreslår och hetsätning i köket om kvällen (med påföljande ångest). Och ständig viktuppgång. Efter att ha pratat med föräldrarna, lånat dem de fantastiska böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har av Ann Fernholm och visat intervjuer med tex Robert Lustig på tex Kostdoktorns hemsida förstod de äntligen hur insulin och blodsockerfall påverkar känsliga personer och har nu testat LCHF sedan i höstas. Vad har hänt? Jo, barnet har inte bara börjat växa i sin vikt utan är mätt och har mycket mera energi. Inga nattliga räder i skåpen längre utan en mycket mer hälsosam inställning till mat. Ni får säga vad ni vill om att LCHF ger ätstörning, jag är helt säker på att LCHF i det här fallet har räddat en ung flicka från just en begynnande ätstörning.
Och det är klart vi äter lite kolhydrater (i alla fall de allra flesta). Det är inte det som är poängen. De kolhydrater som jag får i mig via alla de grönsaker jag äter är det ju ingen fara med. Jag tror man kommer väldigt långt med att bara ta bort socker och vitt mjöl samt dålig processad mat. Känsliga personer kan behöva gå längre och helt utesluta potatis och ris osv men långt i från alla. Det blir en väldig skillnad ändå. Och att leva i en värld där hemvispad bearnaise är bland det nyttigaste du kan äta, det är ren och skär livskvalitet!
Underbart skrivet Jessica!!! Vi behöver alla delar kolhydrater, fett och protein. Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna jobba. Viktigare att välja bra kvalité på kolhydraterna man äter och även på fettet.
Visst vissa dieter fungerar säkert olika på olika personer men Sanna växande individer som den 12-åriga tjejen ska inte gå på diet som LCHF. Visst det är föräldrarnas beslut och ansvar men inget vi rekommenderar som jobbar med barn/ungdomar med fetma.
Hej Marina! Kan inte du ge mig och tjejens föräldrar ett vettigt förslag på vad hon ska äta då? Här har vi dragits med övervikt sedan 3-års ålder och jag tror att alla råd du har att komma med är prövade under 9 års tid med precis inget resultat. Mer av samma sak är ju oftast inte detsom fungerar när man vill ha ett annorlunda resultat. En moster som på samma vis dragits med samma problem, levt många år med bulemi och slutligen tvingats till fetmaoperation finns med i bilden och späder på allvaret. Lågkolhydratkosten fungerar ju! Och som SBU-rapporten Mat vid fetma som kom ut 2013 säger: “Måttig och strikt lågkolhydratkost har genom sin gynnsamma effekt på viktnedgång en given plats i utbudet av kostråd vid fetma. Vid diabetes har dessutom strikt lågkolhydratskost särskilt gynnsamma effekter på blodsocker”. Vad gäller just barn och fetma säger samma rapport att “Kostrådgivning till barn och ungdomar med fetma begränsas av brist på vetenskapligt underlag. I den systematiska litteraturöversikten kunde vi identifiera endast en renodlad koststudie där studiepopulationen utgjordes av ungdomar mellan 12 och 18 år”. Således kan man kanske misstänka att även de råd som traditionellt ges till barn med fetma vilar på bräcklig vetenskaplig grund och min slutsats blir då att välja den metod som fungerar bäst för vuxna och som i det här fallet även bevisligen fungerar för den unga individen. Hon mår ju bättre! Hon är smalare, piggare och orkar träna mer dessutom. Plus att hon klarar skolan. Jag har svårt att finna argument för att sluta med kosthållningen men är väldigt intresserad av ämnet och får gärna nya infallsvinklar. Men jag vill gärna att de vilar på någon slags vetenskaplig grund.
Superbra! Tog bort kolhydraterna ett tag och har presterat mycket bättre sedan jag införde dem igen. Jag undrar ifall man ska tänka på vilken tid på dygnet som man intar dem? Man har ju hört allt möjligt! Innan/efter träning osv? Tack för härlig inspirationsläsning!