Biggest Looser skapar friktion, känslor och debatter lite varstans.
Av en händelse så snubblade jag in på ett inlägg. Jag tänker inte blanda mig i debatten.
Men jag tycker det är komiskt att vi älskar att prata kost. Inget upprör så mycket. Och i slutändan handlar det om:
plus minus noll – balans på in och ut i form av energi. Kroppen vill ha både kolhydrater, fett och proteiner. Muskler väger mer. Biggest Looser är en tävling. Muskler ökar ämnesomsättningen. Vi är alla olika och har olika behov.
Med det sagt – kolhydrater är mina kompisar. Utan dem kan jag inte göra allt jag vill göra och skulle vara extremt olycklig på sadeln, i löparspåret eller gruppträningssalen.
Det är intressant ur kolhydrater kan göra människor så upprörda.
Det jag alltid funderar på i dessa diskussioner är vad personerna menar med kolhydrater.
Det är ju en enorm skillnad att äta tex frukt, grönt, mjölkprodukter, bönor osv osv mot att äta kex, kakor, vitt bröd, socker och allt det där.
Samtliga tillhör kolhydrater men är ändå som dag och natt.
Att äta kolhydrater verkar innebär olika saker för olika personer.
Så otroligt svårt men samtidigt intressant.
Lite flummigt men hoppas du förstår ändå :)
Kram fia
Ja men precis så där tycker jag med! Inte alls flummigt utan extremt kristallklart :)
Kram
J
Ja, viken icke sinande diskussion det är kring kolhydrater…och så otroligt mycket kunskap. Jag har träffat mängder av människor (främst i jobbet) som tror att de inte äter några kolhydrater ALLS bara för att de har valt bort pasta, ris, bröd och potatis…men deras kost svämmar över av frukt och grönt. Om inte det är kolhydrater så vet inte jag. Skönt att vi alla kan välja vad vi vill äta iallafall, jag skulle också ha väldigt svårt att klara mig utan mina kolisar.
Kanske är vi olika. En del verkar ha större behov av kolhydrater än andra. Andra verkar klara sig bra med en minimal mängd.
Själv håller jag med dig och Mårten. Jag klarar mig inte utan kolhydrater och jag tycker att det märks direkt på träningen om jag har fått i mig för lite. Och på humöret.
Jag prövade LCHF en gång, strikt i åtta veckor, och jag har aldrig i hela mitt liv mått sämre! Det fungerade verkligen inte för mig.
Men jag känner ju andra som säger att de mår bra av LCHF, så det viktiga är väl att känna sig själv och lyssna till de egna behoven, utan att lägga sig så mycket i vad andra tycker.
Jag och kolhydrater är kompisar :). Väljer oftast de långsamma och skulle förmodligen släpa mig fram utan dem.