Ok vi har lite bakslag på våren och försommaren. Imorse vaknade jag till  – “Alltså älskling du måste titta ut”.  Jag tittade såklart ut, och såg att det vräkte ned snö. Nu över 12 timmar senare har jag fått bädda in alla växter i växthuset som inte får plats i “kuvösen”. Dvs i på och under mitt förkultiveringsbord som pappa byggt, och som vi täckt med bubbelplats och sedan satt värme under.

I mina pallkragar utanför (täckta med väv så klart) , står redan broccoliplantor – hoppas de är tuffa nog att fixa minusgraderna. För säkerhets skull och för att kunna portionera ut skörden under sommaren har jag några plantor kvar i växthuset.  Herre gud, låter som värsta trädgårdsmästaren.

Det jag egentligen ville skriva om, förutom att jag är chockad av vädret är att jag bönar och ber att stridsyxan mellan billister och cyklister begravs en gång för alla. Senast igår så körde en bil om mig när jag var ute och körde distans och snuddade vid min arm. Några dagar innan betedde en Taxi Sthlm chaufför med kund i bilen, riktigt illa vid ett rödljus inne i stan mot mig och min sambo. Det allra mest sorgliga är att det var ett dödsfall i förra veckan. Det som bara inte får ske.

Bara för en stund fick jag också återigen upp olyckan i mitt flöde, där en billist medvetet prejade av ett par cyklister av vägen. Louise blev skadad men med tack och lov med livet i behåll. Polisen har lagt ned ärendet utan någon dom mot billisten.

Jag är så glad och hejar på Fredrik Kessiakoff som tillsammans med Teknikens Värld gör #tillsammansitrafiken för säkrare cykling.  Saxat från Fredrik: Sedan 2012 har nästan 50 000 cyklister skadats och över 110 dödats i den svenska trafiken. Den vanligaste orsaken till dödsolyckorna är när bilister och cyklister krockar. Hemskt.

Jag förstår inte, ärligt – vad är det som gör att vi upprör så – vi cyklister?