Idag tycker jag är en bra dag att stanna upp och bara vara nöjd över det du och jag har lyckats åstadkomma. Smått eller stort.
Det är så enormt sällan jag möter någon som säger “jag är fullkomligt nöjd över min tillvaro just nu. Jag är nöjd med mig själv. Min kropp.” Jag önskar att det inte var så, att vår världsbild av att vara tillräcklig såg annorlunda ut. Att vi kunde beundra varann för våra styrkor och inte efter prestation i en mall som många gånger inte är relaterad till en individs välmående.
Vi älskar att prestera. Eller i alla fall vill vi att det ska vara så. Vi älskar ännu mer att leverera. Och få en klapp i axeln. Det finns en anledning till att facebook svämmar över av statusuppdatering med prestationer i löparspåret, gymmet etc.
Jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna en instruktör har är att avdramatisera det beteendet. Att förmedla att det är o k att vara nöjd. Att inte alltid sträva efter mer eller bättre.
<3
Jojjo, lätt för dig att säga, som redan ÄR skitsnygg och framgångsrik och respekterad och bra på alla sätt och vis. Men om man mer är som ett tramsigt litet troll som bara gör korkade saker hela tiden, då är det lite svårare att vara nöjd :P .
Soffan e du GALEN så är det ju inte.
Det HÄR tycker jag får priset som bästa inlägget den här veckan. Att det ska vara så svårt att komma i balans och inse att vi måste göra det bästa av vad vi har och sluta jämföra oss med andra. Jag klarar inte av det, men jag önskar jag kunde. Jag persar på halvmaran med 8 minuter och i nästa sekund tänker jag “gud vad jag är långsam jämfört med x och x och jag kom ju sist av alla jag känner”. Varför tillåter vi oss inte att glädjas åt ATT vi gör och ATT vi kan? Istället för hur?
väldigt tänkvärt. Jag tar det med mig till Göteborgsvarvet, skadad sen 3 veckor och i dålig form. Jag gör det bästa av mina förutsättningar den dagen, så får det vara alldeles bra med det.
Ha en nöjd och fin lördag.
Anna, TACK, jag är precis som du och som så många andra aldrig bara nöjd. Jag tar mig till ett mål och sätter direkt ett nytt! Jag lovar att du kommer göra det bästa varvet genom tiderna i upplevelse eftersom du redan innan är nöjd. NJUT!
Massa kramar
J
Jag har bloggat en hel del om detta och jag tror att folk blandar ihop (eller inte förstår skillnaden mellan att vara) nöjd och att nöja sig. En del verkar ju tro att om man är nöjd så har man i princip gett upp och inte har några mål eller drömmar längre. Men om man aldrig är nöjd lever man ju aldrig i nuet utan konstant analyserar det som varit och planerar det som komma skall. Att vara nöjd för mig är att man hittat rätt, man är fullständigt tillfreds med sitt liv, med sig själv och med saker precis som de är. I detta nu, i detta antedtag. Och jag är 100% NÖJD! ♥
Until you make peace with who you are, you’ll never be content with what you have. ~ Doris Mortman
Precis den känslan infann sig hos mig igår. Jag sprang Kungsholmen runt. Det gick långt över förväntan och efteråt kände jag mig så himla nöjd. Fantastisk känsla! Mer sånt hoppas jag få uppleva.
De som inte känner mig skulle inte tro mig för att jag går igång på äventyr efter äventyr. Men att jag kan le mig igenom Ironman efter Ironman beror på att “jag är fullkomligt nöjd över min tillvaro just nu. Jag är nöjd med mig själv. Min kropp.”
Faktiskt. Har inte alltid kunnat säga det men de senaste åren så lever jag och är tacksam. Nå så sjukt tacksam för allt jag har! Det är min nyckel till att vara nöjd.
Men precis som Petra skriver så är det inte samma sak som att jag gett upp och inte har några mål eller drömmar. För you bet att jag har drömmar. Och det tänker jag ha till den dag jag dör. Och dö tänker jag göra lycklig, tacksam och nyfiken på vad som komma skall :)
Tack för veckans bästa inlägg! Kraaaam!