Påsken har susat förbi och verkar ha bäddat in hela Sverige i mjukt solsken. I storstan har mina rundor på cykeln innehållt allt från ösregn till hagel, snö och till sist solsken. Min hjälm på bilden har utrymme för hästsvans, hoppas mitt hår växer så det knakar och jag kan liksom åtminstone få ha en liten tuss där i sommar.
I går fick jag med mig Elin ut på en långtur med ett dramatiskt väder som skiftade från sol till hagel och en fostrande temperatur ner mot nollan som efter några timmar åt sig innanför skinnet.
Elin köpte en cyklocross för ett litet tag sedan men har inte testat att köra den på lera och grus. Så jag hejade ivrigt på och ändrade hennes planer om en städad och ren asfalttur och fick med henne ut på grusvägarna i Nackareservatet istället. Jag försökte få henne att titta på rådjur när det gick snabbt utför och samtidigt låta bli att bromsa och att älska lerstänk i ansiktet.
Idag fick jag med mig Maria och Eva ut på Ekerö. Starka beundransvärda kvinnor.
Jag är tacksam för att få dela hejarrop och drömmar med er.