Sahmurai Sword – jag har en liten ny sak jag inte vill vara utan. Ingen är väl speciellt förtjust i punkteringar, allra minst jag.  Det är sörjigt och omständigt. Framförallt om man kör slanglöst. En post om Sahmurai Sword hamnade i min feed från Jennie. Jag googlade, frågade lite och blev tokigt nyfiken.

Sahmurai Sword

Sahmurai sword består av två delar. En liten sak som du gör hålet större med (för att själva tätningen ska passa) och sedan en annan som håller fast en liten snodd. “Snodden”gör hela jobbet. Får du punktering letar du upp hålet. Använder “håltagaren” så att snodden ska passa. Sedan trär du in “snodden” i hålet och drar ut. Vila! Tätat och klart!

Jag beställde en via just Jennie här och monterade svärdet in i styret och har inte hamnat i “skarpt läge” sedan dess.

Jag väntade in Jaime idag för att vi gemensamt skulle riva av ett ganska hårt pass. Från oss rullade vi mot Nackareservatet som uppvärmning. Vek sedan av på en av de första stigarna efter 1 km på grusväg. Vi körde kanske ytterligare 1 km till, och konstaterade sedan att J hade fått punktering.

Vi har varit slarviga några pass nu med att släpa med oss slang etc. Det enda vi hade idag var mitt svärd. Och det räddade oss. Tusan vad bra det funkade. Dock hade det varit bra om vi kommit ihåg en kolsyrepatron.

Vi fick bukt på punkan och J kunde rulla hemåt. Jag blev ju såklart utan något som skulle kunna rädda mig om jag fick punktering. Hade dessutom glömt telefonen hemma, så jag fick med vända på steken och snurra runt ute på vår halvö, som iofs är det backigaste stället i Stockholm. Jag kan bli ganska irriterad om ett inplanerat träningspass inte blir som jag tänkt. Så som en av mina bästa vänner sa till mig, bra träning på två sätt idag.

Note to self och alla ni som skaffar ett Sahmurai Sword – kom ihåg ngt som kan fylla på luft i däcket.