Om man bortser från några taffliga försök i vintras så är det extremt många år sedan jag förhuvudtaget simmade några sammanhängande längder. I dag var det dags.

Jag tillsammans med Bea, Karin och Sofie  får lite tips och trix av Speedo och Josefine Lillhage några (extremt) tidiga morgnar (det har jag förresten aldrig fattat, även när jag simmade på riktigt var det alltid tidiga morgnar) under hösten. Så tidigt förresten att jag fick med mig fotkräm istället för hudkräm och fick smörja in hela kroppen med det.

Lillhage ser typ allt. Direkt. När jag tippar hakan lite fel. Vrider huvudet för mycket vid andningen. Sladdrar med vänster armen. Häftigt och lärorikt för en ringrostig simmare.

Simningen ska göra mig till en bättre cyklist. Mer balanserad och stark. Jag tänkte det för ett halvår sedan, men blev aldrig lockad av att simma fram och tillbaka i den kaklade bassängen. Tror att jag är mogen nu. Är galet mosig av att ha simmat men också sådär löjligt belåten i bröstryggen.

[insert]

[/insert]