Nu när jag är lite bitter (men ändå glad att det gick så pass bra) över att inte vara lika träningsbar som vanligt – så tänkte jag att livet är inte kul om man är bitter. Ganska surt och tråkigt faktiskt. Så därför tänkte jag göra en liten “mini” bucket list för den här veckan.
1. Jag har 5 klasser som ska förberedas inför Work Out Åre nästa helg. Alla ska ha sin egna lilla magiska touch. Kommer du på någon av mina klasser? Vad önskar du dig?
2. Jag ska testa Mathem (storstads- och vuxenpoäng på den) – check på den, leveransen kom ikväll.
3. Äta färskpotatis (kom med ovanstående leverans).
4. Bestämma golv till köket och bänksskiva (tyck till! Marmor? Betong?)
5. Bestämma om jag ska “unna” mig den nya Stumpjumpern (en cykel alltså).
6. Skriva ett inlägg här om självförtroende och självkänsla – ni har önskat! Tveka inte att önska mer!
7. Försöka få fram en överraskning till er – håll tummarna att jag lyckas. (Gissa vad!?!)
Vad ska ni göra i veckan?
[insert]
[/insert]
Resten av veckan betyder Ariana Grande konsert i Globen med 6-åringen (största idolen) imorgon kväll och sedan är det cykla cykla cykla för att samla mil inför Halvvättern.
Ta hand om dig!
Kram
Åh heja oss!
Veckans mål: Börja springa! Jag har ju inte sprungit (annat än backintervaller) på åratal p g a min knäskada, men nu börjar det faktiskt fungera. Så nu ska jag börja lite försiktigt. Laddade ned Nike+ Running i går och ska försöka skynda långsamt. Shit, vad det är svårt! Jag tränar ju mycket, så det känns hopplöst att börja med att varva mellan att springa och gå. Kondisen håller säkert för 10 K, men det är förstås bra att vänja mitt knä långsamt. Suck. Svårt.
Sedan tycker jag absolut betong i köket. Marmor är inte mitt material, men betong. Älskar betong!
Slutligen, det här med självkänsla. Jag är skeptisk. Självacceptans, absolut, men självkänsla? För mig är det ett självhjälpskoncept, utan vetenskaplig grund. Jag tror mycket mer på att försöka tona ned sig själv och göra gott – och det tycker jag också mycket modern psykologisk forskning, inte minst om compassion, pekar mot. Det inkluderar förstås self-compassion, så det handlar förstås om att också vilja sig själv gott. Men viktigast av allt är nog att försöka släppa egot. Fast det är också svårt. Supersvårt. Men den enda vägen till varaktig lycka, tror jag.
Biiitong! Och krya på huvudet så vi kan träna snart igen :-)
EmmaS – åh så intressant med självkänsla tankarna – ska dra det några varv själv och härligt att både du och mimmi säger betong. LOVA att du skyndar långsamt med knäet. Ha tålamod och gå! Lova!