Vänskap som aldrig rostar

Jag och Pär har känt varann sedan jag satte min första fot i gruppträningsvärlden. Han var den där grymma supertalangen som blev upplockad från golvet och drog fullt hus uppe på IKSU. Vår vänskap började någon gång i slutet av 90-talet (herre gud!!!) och är alltid så där enkel. Jag har fina vänner som jag håller  extremt när hjärtat och som får mig varm i själen – Pär en av dem. Vi ses sådär löjligt sällan ibland och sedan skärper vi oss.

Min vecka har varit mötesrace och mellan några sådana fångade vi varann idag på Rörstrandsgatan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Comments

  1. Josephine 25 juni, 2014at23:21

    Roligt att du och Pär hänger, mina två favvo-ledare. Alltid cykel måndag BP onsdag. Fick lite panik när Pär ska börja ha BP på måndag i höst! Hoppas du byter från måndag :)

    Har lite träningsabstinens här hemma, därför läser jag igenom hela din blogg. Vilken otroligt inspirerande människa du är! Även om du inte vet det själv så var det du som fick mig tillbaka till en sund träning efter 12år av ätstörningar där sjukt beteende till träning var en stor del. Din blogg får mig bara ännu mer motiverad till att känna mig frisk, stolt över mig själv och sjukt stark!

    Just nu är jag bara lite “vanligt” sjuk och hoppas på att vara tillbaka på måndagspassen snarast :) (blir väl då till hösten)

    Största kramen!
    Josephine

  2. jessica 26 juni, 2014at08:40

    Josephine – han e fantastisk den där Pär :)
    Jag blir glad i själen över att höra att du mår bättre – vet du det är du själv som gör allt jobb! Hoppas så vi ses en massa i höst!

    KRAM
    /J

Leave A Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *