Klassen är en lagtempoklass och såg ungefär likadan ut i Stockholm i form av fokus, intensitet och uppmaning till att “laget är större än jaget”, som bästa Magnus säger så himla bra. Man skulle också kunna kalla den klassen vi körde i Oslo som en strukturerad fartlek (not: verkligen ett “egetpåhittat” uttryck).

Intensiteten rör sig mellan 65% uppåt, igen beroende på dagsform och känsla för deltagarna. Min uppmaning är att hitta sin “sweet spot” och inte falla över mjölksyratröskeln. Mao en behaglig lekfull klass som disponeras på 3 berg vilka skiljs av med 2 flacka parti.

Bergen är identiska och beteendet är det samma från berg till berg.

• Uppvärmning  är 12 min och sista delen tar oss upp mot första berget.
• Varje berg är exakt 10 min.
• Första 60 sekunderna går till att landa på berget och i klungan.
• 3 serpentinsvängar.Efter 1 minut svänger vägen i 1 minut, här ska hjärtat jobba några slag snabbare. Scenario är en utbrytning ur klungan i yttervarv.
• Efter svängen är det 1 minut till nästa sväng (mellan svängarna återtar du kontroll på andning och hjärta). Detta upprepas 2 gånger till.
• Efter sista svängen är berget brantare i 4 minuter upp till toppen.
• berget löses av 3-4min på flackt parti.

Jag återkommer med klassbeskrivningen för “The Shack” – STHLM.

Just nu pågår en fantastisk diskussion här, som Magnus säger, så är den otroligt viktigt att ta del av som instruktör och som deltagare, vi behöver din åsikt – so keep on giving us your comments.

Bild tagen av Anette.