Idag låg blöta löv längs vägarna i Hellas. Och hela skogen andades liksom ut. Ni vet som att den släppte taget efter sommaren. Himmeln var dramatisk och jag molnen tornade upp sig.
Jag susade fram och bockade av minut efter minut. Fick se 3 bambies som skuttade över vägen igen och de där härligt rosa balarna som ser ut som rosa sockerbitsgodisar. Lite innan 20:00 började det skymma ordentligt. Tusan vad snabbt det blev mörkt. Mitt tips är att lägga ned lampor i bakfickan om du blir överrumplad av skymningen.
Det räckte i vintras med en runda när jag inte hade lampor i bakfickan och det blev mörkt för snabbt, jag var minst sagt livrädd hela vägen hem.
Hösten alltså, skogen och luften – bästa årstiden!
Härligt det låter! Här nere i Spanien är det fortfarande högsommar, men hösten kommer väl här med så småningom… Visst är de fina, de rosa balarna? Jag tycker de runda ser ut som peps, såna där mintgodisar, i dinosauriestorlek. Roligare att tänka på dem så! :D
Hösten är härlig! Och jag älskar att de där balarna är rosa. De vita ser ut som jättetamponger… :-)
Du beskriver det bra!
Jag fick samma känsla på förra löppasset. Det är lite som att naturen håller andan på något sätt… :-)
De rosa balarna betyder att bonden har skänkt pengar till bröstcancer. Det är fint att tänka på när en ser dem!
Åh det visste inte jag! Vilken fin grej!
Åh så härligt det lät! Typ lite skräckblandad förtjusning över det hela. Gillar!
Älskar just den där höstkänslan. Och balarna. Och bilden du tagit, åh, – har tänkt att jag ska stanna ngn gång vid bröstcancerbalarna här hemma och fånga just den där karamellkänslan på bild men det har inte blivit.