Menu

Det svämmar över, inombords, av tacksamhet efter all turbulens förra helgen och mardrömmen som slutade väl. Alla meddelande och små uppmuntringar med blombud och virtuella kramar betyder just nu allt. Jag läser alla meddelande. Och blir gladare. De hjälper mig framåt och hjälper mig att lyfta blicken. Verkligen tack för att du tar dig tiden att ge mig en liten knuff framåt.

Jag kommer ha en ordentlig uppförsbacke men kommer göra allt för att resa mig starkare. har känt mig ensam under året som gått. Ensammast i världen ibland – men NI, DU har omfamnat mig nu och jag är inte ensam. Inte alls.

Det sköljer över mig ibland – intryck och minnen och ibland blir jag så rädd – det var så fruktansvärt nära.

Det är lite lättare att skriva här hur jag mår – och kroppen är fantastisk. Den gör allt för att återställa blodvolymen och producerar blodkroppar på högvarv just nu. Jag känner det varje dag att jag blir mindre och mindre yr och svaghetskänslan minskar lite grann. Kan till och med ana lite mer färg på kinderna. Jag får nu försöka gå lugnt runt kvarteret och nästa helg ska jag förhoppningsvis kunna få komma igång och cykla.

27
About Author

a stunning soul. fabulous spirit. a body as a temple. everything united in the biggest heart. thank you for visiting. remember to stay true to yourself and embrace your inner warrior.

2 Comments

  • Therese
    1 november, 2019 at 9:18

    Tids nog kommer din kropp återhämta sej..steg för steg..
    Ta hand om dej och lyssna!
    Lyssa på din kropp..när den är redo..då kommer du märka det..
    All styrka till dej❤

  • Johan Oseroff
    7 november, 2019 at 21:22

    Hade jag läst allt detta innan kvällens föreläsning på Kalmarsands restaurang som för övrigt var kanoninspirerande så hade samtalet kring middagen inte handlat om stigcykling i hellas och huruvida det är viktigt att kunna cykla på bakhjulet eller inte :)

    Skynda långsamt, och som du sa. Det är aldrig försent för oss 40+ att bli snabba i sadeln igen. Heja dig <3

Leave a Reply