Något av det värsta som finns är att skapa ett beroende till att hålla kroppen aktiv och sen bli sjuk. Det är som att försätta kroppen i en form av “dubbelt sjukdomstillstånd”. Jag har relativt passivt deltagit på en f a n t a s t i s k första helg av Globalyogans grundutbildning.
Varje lunch har jag suttit och drömt på Foam (ett fantastisktinrett “fik” på Valhallavägen) och önskat att jag hade ett eget ställe med gym och gruppträning som såg ut precis så. Rosa, betong blandat med björk/furu.
Jag försöker alltid att ta mig vidare till nya dimensioner i mitt instruerande och att gå denna utbildningen känns verkligen som ett oerhört bra val. Jag känner att jag äntligen får väcka passionen till yogan igen och dessutom addera lite nya byggstenar i vårt kärleksförhållande. Jag är fullständigt övertygad om att utbildningen kommer till att göra mig till en bättre instruktör.
Varje dag fram till nästa utbildningshelg ska jag jag yoga, själv. Varje dag. Min kropp kommer tacka mig. Och jag lovar dokumentera det på bloggen.
Så nu sitter jag pladask i soffan, lite sådär löjligt nykär i yogan, snorar och hostar, ber en bön att jag ska vakna frisk i morgon och att jag ska kunna köra mina klasser på Tegnergatan (jag vet… lite optimistiskt… men man vet ju aldrig). Jag längtar efter mina klasser och deltagare. Jag ängtar efter den nyöppnade klubben som är fantastiskt fin.
Två nedersta bilderna lånade av Sofie.
Krya på dig!
Fantastiskt! Hade gärna gått den utb.
Krya på dig!
Foam ligger på Karlavägen! ;-)
Tack Daniel… så klart var nog lite feberyr.
Tack så himla mycket alla för alla krya på mig hälsningar
Vill oxå ha ettsånt ställe sen :)
Pingback:11 dagar senare… « Team Propiraya